Mareografen i Ratan

Tillkomsttid: 1891
Byggnadsminne: 2007

Förutsättningarna för den tidiga bebyggelsen i Ratan är den naturliga hamn som bildas genom det skyddade läget innanför ön Rataskär. Ratan hade sin storhetstid under 1700-talet, sedan platsen 1767 blivit stapelhamn för Övre Norrlands städer.

Ratan var en av de platser längs östkusten där man under 1700-talet kunde konstatera en "Wattuminskning" och för att mäta minskningen höggs märken in i klipporna runt hamnen.

Att mareografer, vattenståndsmätningsstationer med registrerande apparatur, skulle börja byggas bestämdes 1885. De fyra första mareograferna byggdes året därpå. Dessa var placerade vid Varberg, Ystad, Kungsholmsfort utanför Karlskrona och vid Landsort.

Nästa mareograf placerades på Skeppsholmen i Stockholm år 1889. Först därefter var det Norrlands tur, med mätningsstationerna på Björns fyr utanför Gävle samt Ratan i Västerbotten, vars mareograf byggdes 1891.

Vid den tiden låg Ratans mareograf ute i vattnet. För att man vid högvatten skulle kunna nå mareografen torrskodd byggdes en landgång på bockar fram till entrédörren. På grund av landhöjningen och uppfyllningar samt förlängning av kajen, ligger nu anläggningen på land, men står fortfarande i förbindelse med vattnet genom en urschaktad kanal.

Den ursprungliga registreringsapparaten som krävde pappersskifte varje dygn, byttes i början av 1950-talet ut mot en modernare. Mareografen togs ur bruk 1964 då en ny byggdes på Ledskär, 600 meter söder om den gamla. Landhöjningen hade då medfört att den gamla mareografen ej längre kunde registrera lägsta vattenstånd.

Mareografen renoverades 2003 i samråd med Länsstyrelsen. Genom SMHI:s försorg kompletterades den gamla mätutrustningen med urverk och skrivartavla av den typ som ursprungligen användes.