Stationshuset i Storuman

Järnvägsgatan 15, Storuman
Arkitekt: Folke Zettervall
Tillkomsttid: 1921–25
Byggnadsminne: 1986

Bygget av Inlandsbanan pågick mellan 1907 och -37. År 1923 hade banan söderifrån nått upp till trakterna kring sjön Storuman. Bygdens dåvarande huvudort, Stensele kyrkby, kunde på grund av problematiska terrängförhållanden inte nås av järnvägen. Stationen byggdes därför i stället vid stranden av Storuman. Så förvandlades byn Luspen till samhället Storuman med utgångspunkt i stationen.

Stationen skulle betjäna Tärna och andra orter längs Umeälvens övre lopp. Trafikplatsen var en mindre lokstation och därför uppfördes ett lokstall med vidbyggt vattentorn av tegel samt kolgård och andra nyttobyggnader.

För såväl planeringen av stationsområdet som för byggnadsritningarna stod SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall.
Byggnaderna längs Inlandsbanan uppfördes nästan uteslutande i trä och efter särskilda typritningar. Några större samhällen fick dock stationshus som genom sin storlek och utformning avvek från mängden, även om de fortfarande var att betrakta som ”typhus”. Stationshuset i Storuman är ett av dessa.

Nu var tiden förbi när Zettervall dekorerade sina norrländska stationshus med fornnordiskt– exemeplvis Vännäs – inspirerade motiv. På 1920-talet härskade åter ideal med rötterna i den klassicerande stilrepertoaren, vilket syns i stationshuset i Storuman med dess sparsmakat funktionella utformning.

Stationshuset är liggtimrat i 1 1/2 våning med flacka sadeltak, frontespiser på långsidorna och ett perrongtak längs hela fasaden mot spårområdet. Vid stationshusets södra gavel ansluter ett långsträckt godsmagasin som är placerat med långsidan mot banan.