Stationshuset i Vännäs

Östra Järnvägsgatan
Arkitekt: Folke Zettervall
Tillkomsttid: 1891
Byggnadsminne: 2002

År 1854 beslutade riksdagen att staten skulle bygga och ansvara för ett antal större järnvägslinjer, stambanor, genom Sverige.
Direkt efter beslutet påbörjades stambanebygget från ändstationerna. Genom att undvika redan etablerade orter och förlägga stationerna i obebyggda områden tillskapades tillväxtcentra där stambanornas stationer blev knutpunkter för de statliga och privata järnvägslinjerna.

På 1880- och 90-talen utbyggdes stambanenätet genom Övre Norrland. Bansträckan Långsele–Vännäs invigdes den 1 oktober 1891. Flera av stationshusen efter stambanan genom övre Norrland ritades av arkitekten Folke Zettervall, som sedan 1890 arbetade under A W Edelsvärds ledning på SJ:s arkitektkontor, och fem år senare skulle ta över posten som SJ:s chefsarkitekt.

Stationshusen som uppfördes vid denna tid längs norra stambanan byggdes i trä "med något fornnordisk anknytning" som Edelsvärd uttryckte det. I Vännäs stationshus slog det fornnordiska ut i full dekorativ blom, men för övrigt anslöt byggnaden till inarbetade rutiner för stationsbyggande. Stationshuset var således även här uppbyggt över en sammanhållen rektangulär plan med frontespiser på långsidorna. En nedtrappning från två till en våning vid gavlarna ger byggnaden fler takfall, och inte minst fler nockar att fästa ornament vid.

Fasaderna med omväxlande stående och liggande panel är målade i mörkt rödbrunt medan drakhuvuden, svarvade träkolonner, utkragningar, synliga timmerknutar och andra snickeridetaljer färgsatts i avvikande kulörer som mossgrönt, orange och rött.

Byggnaden har sedan uppförandet genomgått vissa förändringar. Den har byggts till vid flera tillfällen, dock med bibehållande av den fornnordiska karaktären.