Byske kyrkstad

Tillkomsttid: 1870-tal
Byggnadsminne: 1986

De kyrkstäder som uppfördes vid kyrkorna i Övre Norrland fungerade som tillfälliga bostäder åt mer avlägset boende sockeninvånare vid de obligatoriska kyrkobesöken, men även vid marknader, ting och skatteuppbörd. Övriga tider stod kyrkstaden öde med tillbommade dörrar och stängda fönsterluckor.

Byske kyrkstad anlades efter ett beslut i december 1867 om att den nordligaste delen av Skellefteå socken skulle avskiljas till ett särskilt pastorat med kyrka förlagd till Byske by. Året därpå fastställdes läget för kyrkplatsen på Byskeälvens norra strand. Marken överläts av bröderna Samuel och Johan Nilsson, samt av Ytterfors bruk för "beredande av nödigt utrymme för församlingens kyrka, begravningsplats och kyrkostadstomter".


Kyrkan placerades högst uppe på berget. Den stod klar 1872. På sluttningen mot öster fick kyrkstaden sin plats, medan begravningsplatsen förlades ett stycke söderut, närmare älven. Kyrkstadsplanen innehåller 89 tomter regelbundet utlagda i parallella rader. Bebyggelsen kom dock aldrig att få den omfattning som planerades.

De bevarade åtta kyrkstadshusen är av två typer, dels tvåvåningshus med fyra kamrar, hitflyttade från Skellefteå kyrkstad, dels envåningshus med inredd vind, innehållande sex kamrar. Husen är uppförda av timmer – endast undantagsvis panelade – samt rödfärgade och försedda med plåttak. Omfattningar, dörrar och fönsterluckor är vitmålade.