Tillkomsttid: 1841–1901
Byggnadsminne: 1990
Gården ligger avsides i skogen cirka två mil öster om Bastuträsk. Den är en av länets få bevarade nybyggen med ett för dess tillkomsttid typiskt byggnadsbestånd, som vittnar om 1800-talets självhushållning. Förutom mangårdsbyggnad finns här sommarbostad, ladugård med stall och fårhus, sommarladugård, rundloge, redskapslider, smedja, bastu, källare och bod. Gårdsformen skiljer sig med sin öppna planlösning från äldre gårdars mera slutna fyrkantform. En väsentlig orsak till denna förändring var brandfaran.
Bebyggelsen är belägen i en södersluttning med odlingsmarken nedanför. Kringliggande myrar och bäckraningar var viktiga slåttermarker. Spår syns av dammar och kanaler, och vid en bäck har det stått en spånhyvel. Ett hundratal meter från gården kan man skönja tecken på att där funnits en tjärdal.

Nybygget Rismyrliden utsynades 1825 av Johan Johansson, men kom att fullt bebyggas först under Gustaf Wilhelm Lövgrens tid 1841–1901. De sista som brukade gården var Lars och Signe Lövgren vilka bodde där fram till 1966, då de flyttade in till Skellefteå.