Skellefteå kyrkstad

Prästbordet
Tillkomsttid: 1830–1840
Byggnadsminne: 1982

Kyrkstäder har funnits i Övre Norrland och delar av Österbotten åtminstone sedan 1600-talet. Motivet bakom denna bebyggelse kring kyrkorna var socknarnas storlek som gjorde det svårt för avlägset boende sockenbor att ta sig till gudstjänsten och tillbaka samma dag. I stället för var vecka besöktes kyrkan vid vissa särskilda kyrkhelger, då man stannade ett par dagar och även uträttade andra ärenden i kyrkbyn. Ofta hölls marknader i samband med kyrkhelgerna.

Skellefteå kyrkstad, Bonnstan kallad, har till stora delar bevarat sin karaktär från tillkomsttiden under 1830- och 40-talen. Den består i dag av 116 kyrkstadshus, tre stallar samt en livrébod, det vill säga platsen där kuskar och tjänstefolk hängde sina arbetskläder. Från början fanns förstås betydligt fler stallar. De flesta av dessa har emellertid brunnit ner eller rivits.


Det typiska huset i Skellefteå kyrkstad är en tvåvåningsbyggnad i timmer med åtta kammare. Ursprungligen var takmaterialet spån. Numera är detta ersatt med grått betongtegel eller plåt. I varje kammare finns en öppen spis. Äldre bevarade dörrar, fönsterluckor och -bågar samt dörr- och fönsterfoder berättar om en stor variationsrikedom vid uppförandet av husen.