Baggböle herrgård

Arkitekt: J A Linder
Tillkomsttid: 1846
Byggnadsminne: 1968

Baggböle, en dryg halvmil uppströms älven från Umeå centrum, är en central plats i den västerbottniska träindustrins historia.

Sågverket som var beläget här utvecklades vid mitten av 1800-talet till det största vattendrivna i länet. Kring sågen växte ett mindre samhälle upp. På älvbrinken, högt över såghus, arbetarbostäder och timmermagasin anlades förvaltarbostaden, Baggböle herrgård.

Herrgården timrades upp i en och en halv våning med slät liggande panel under ett sadeltak. Till volymen var den större än traktens bondgårdar, och dessutom målad med ljus oljefärg som på avstånd ger intrycket att det rör sig om en byggnad i sten. Fasaderna är komponerade enligt tidens empirstil med mittfrontoner burna av doriska pilastrar. Flygelbyggnaderna, två åttkantiga lusthus, liksom sågverket med tillhörande byggnader är alla i dag rivna.

Johan Anders Linder, den mångfrestande komministern, som ritade herrgården och åtminstone delvis fungerade som dess byggmästare, var en flera gånger anlitad kraft när Umeås burgna borgare på 1840- och 50-talen ville ge sina hus och gårdar mera representativa utseenden i enlighet med rådande moden.