Västerbottniska kulturlandskap

Det västerbottniska kulturlandskapet låter sig beskrivas under tre huvudrubriker; kustland, inland och fjäll.

I kustlandet finns lämningar efter fiske, säljakt och sjöfart. Andra delar av kustlandet är tydligt formade av jordbruket. Det är ladornas och rundlogarnas landskap. Den kraftiga landhöjningen har också tydligt satt sin prägel på de kustnära områdena. Här är topografin flack, och platser som en gång låg invid stranden har i dag hamnat en bra bit från vattnet. I kustområdet ligger två av länets tre städer, flera större tätorter och många industrier.

Inlandsterrängen är mer kuperad och består till stora delar av skog och myrmark. Genom landskapet från nordväst mot sydöst rinner våra stora älvar. Det är framför allt längs älvdalarna som människor i alla tider rört sig. Här finner vi stenåldersboplatser, småskaligt jordbruk och spår efter olika generationers skogsbruk. Älvarna har från äldsta tid varit den självklara kommunikationsleden in i landet och även andra vägen, ut till kusten, vilket bland annat lämningarna efter flottningsepoken är påminnelser om.

I fjällen är kulturlandskapet inte alltid så tydligt framträdande. Den av människan opåverkade naturen är fortfarande utbredd. Men någon ospårad vildmark är det inte fråga om. Av äldre lämningar dominerar de samiska. Nybyggarepoken har också satt sina spår i terrängen. Karaktäristiska inslag är ladorna av björktimmer, och rester efter slåtter på mer eller mindre omöjliga platser. Bland nytillkomna kulturbärare märks sportanläggningar, vindkraftverk och sportstugor.

Ta chansen! Häng med på en snabbrepetition:

TIO TUSEN ÅR I ETT ENDA HUJ