Tenn är fattigmans guld,
mässing den armes silver
Tenntråden är ett viktigt material inom den traditionella samiska
slöjden. De samiska kunskaperna i tennarbete var vida kända även under
historisk tid, och man kan med fog säga att tenntrådstillverkningen är
en samisk teknik.
Tenn var en byteshandelsvara som samerna
så småningom själva förädlade och slöjdade med. Dräktprydnader av tenn
är av särskilt intresse, eftersom denna metall, så vitt man vet, är den
enda som samerna själva bearbetat.
Tenntråden tillverkades på följande sätt: En björk- eller alkvist klövs mitt itu, sedan togs märgen ur och de båda kvisthalvorna bands ihop med snören. En blandning av smält tenn och bly hälldes i det ihåliga ”röret” och så formades lagom tjocka tennstavar.
Stavarna drogs därefter genom hål av olika storlek i en platta av horn tills de blev en smal, rund tråd. Sedan spanns tråden runt rensenor – på senare tid runt björntråd – med ett spinnkors, en vridare, eller med en slända. Tenntråd kunde också dras platt innan den tvinnades.
Tekniken är samma som vid framställning av guld-, silver- och annan metalltråd. Samerna tycks dock vara ensamma i Norden om att använda tenn på detta sätt.
Mönstren man framställde med tenntråden var i regel geometriska sicksacklinjer, cirklar, korsformer, eller ibland stiliserade renhornsliknande former.