Startsida » Avdelningar » Samiska kulturarv » Vistet » Bruksföremål

Bruksföremål

De samiska bruksföremålen som var nödvändiga för en mobil livsföring skulle fungera praktiskt, tillverkades av trä, tågor, näver, ben, horn, senor, djurblåsor, djurmagar, skinn och läder. Nödvändiga metallföremål inköptes utifrån eller byttes mot skinn.

Saltflaskan – sálkur – var en viktig del i den samiska hushållningen. Vanligtvis tillverkades denna av rötter, ofta av rottrådar från björk eftersom björken har tunna fina rötter som gjorde förvaringen tät och saltet hölls torrt. Även saltflaskor av horn och björk förekommer.

Säckar
Det samiska hushållet krävde ett flertal säckar. Vanligtvis var dessa tillverkade av renhudar. Säckarna användes bland annat för att förvara mjöl vilket var en av de viktigaste bytesvarorna.

Korgar
Av trädrötter tillverkade samerna korgar, dels för husbehov och dels för avsalu. De korgar som ej skulle användas för matvaror tillverkades av grantågor.

 

Ostformar
Ostform av trä heter vuasta-skaahpoe på sydsamiska. Svepta ostformar med cirkelformade bottnar hopsatta med sydda rottågor av björk fanns med i det samiska hushållet. Ofta var bottnarna genombrutna och försedda med mönster.

Mjölkkagge och mjölkstäva
För att forsla och förvara mjölk användes mjölkflaskor och kaggar vanligtvis tillverkade av gran. Liknande kaggar fast mindre användes för att förvara ostlöpe, dessa tillverkades ofta av björk. Kaggarna var oftast helgjutna inte laggade. Man kunde använda ihåliga trädstammar i vilka håligheten utvidgades.

Mjölkstävan användes för att samla mjölken vid mjölkning av renkorna.

Den är tillverkad av bjökvril som är ett bättre material jämfört med granvrilar som kan ge mjölken en smak av kåda.

Vrilen urgröps och täljs i ett stycke med inböjda mynningskanter som hindrar mjölken att skvalpa ur. Mjölkstäva heter náhppi på samiska. På umesamiskans Ammarnäsdialekt heter mjölkstäva naipie.

Kittlar och grytgafflar
Viktigast bland husgeråd av metall var kittlarna. De räknades till samefamiljens dyrbarheter och representerade ett betydande värde.

För en större kopparkittel kunde man få betala med ett par stora renoxar.

Grytgaffel med tre klor av järn var det redskap med vilket man tog upp det kokta köttet ur grytan. Detta redskap anses ha ett vikingatida ursprung, och har troligen införts i den samiska kulturen genom handel redan på 500- eller 600-talet. 

Gröttvara
En grötvisp av ett stycke naturväxt gran med grenar. Vispen användes för att vispa gröten som var en viktig föda för samerna.

Skrin
I "färdsspannen" förvarade samen sina personliga tillhörigheter och värdesaker.

Skrinen  är ofta försedda med lås.

Knivar och skedar
Skedarna tillverkades ofta av renhorn men även träskedar användes i det samiska hushållet. Varje person i en familj hade sin egen sked som man bar med sig. Ofta var skeden dekorerad med mönster.

Knivarna är ofta skaftade med renhorn. Skaften är ibland uppdelade med inlägg av skinn och tenn.

Träkåsor och skopor
Träkåsan eller bältkoppen tillverkades av vrilar och är ofta omsorgsfullt dekorerad med utskärningar och ibland inläggningar av horn med inristade mönster.



Kåsorna användes vanligtvis som dryckeskärl, slev eller skopa. Vanligen dracks kaffe ur en kosa.

Skoporna tillverkades liksom kåsorna vanligtvis av vrilar. Men kunde också formas av ett stycke björknäver.

Skopan på bilden till höger har också varit försedd med ett skaft av en björkkvist.