Dräkten

Samekvinna

Samedräkten har under århundraden för både män och kvinnor bestått av kolt, byxa med dragsko och långa ben, huvudbonad, renskinns- eller kängskor, bälte av silver, tennbeslaget läder eller vävt band, samt broderat barmkläde.

Än i dag bärs den traditionella dräkten av många samer vid olika tillfälle.

Vintertid bars två renskinnskoltar samtidigt, sommartid till exempel en avhårad skinnkolt eller en vadmals- eller klädeskolt.

Under medeltiden användes kläde och vadmal till dräkten. Det var bytesvaror som växlades mot fångster från fiske och jakt. Till kolten användes idag vanligtvis ylletyg, kläde och vadmal, men även material med inslag av syntet används ibland. Kvinnan och mannens koltar skiljer sig från varandra både vad gäller längden och detaljerna.

Samiskt brudpar, 1934.

När Albertinas mor gifte sig på 1800-talet, bar hon en svart brudklänning, men Albertina ville vara modern och införskaffade en speciell brudklänning. Då man inte skulle sy sin egen brudklänning, fick Albertina den uppsydd i traditionell samisk modell, men av "köpetyg" och dekorerad med knappar och "köpeband".

Till brudklänningen bar hon sitt bälte med gjutna silverplattor (som av tradition användes till bröllop) och barmklädet som alltid användes till kolten. Albertina kompletterade med anledning av det högtidliga tillfället dräkten med en vit spetskrage på barmklädet och en dekorativ spets i koltens urringning.

Emanuel har på sig sin traditionella mörkblå "slopsjok" (kolt), som var öppen fram men hölls ihop med hakar och hyskor upp till brösthöjd. Hans kolt hade av tradition en fyra fingrar hög, röd krage med grön kant och öppningen framtill var kantad med rött och blått.

Eftersom han var finklädd, hade han på sig den vita löskragen, till det tennbroderade barmklädet.
Kring midjan bar han det tennbroderade bälte som alltid användes till kolten.

Det skinnskodda bältet har familjens typiska röda och blå kläde under broderiet. Bältet hölls ihop med en skinnhälla och knöts med långa, tvinnade skinnsnoddar som avslutades med ett "sorjadak" (tenngehäng). 

dräkter av sydsamisk typ

Trots att dräktskicket är likartat över hela det samiska området har varje lappmark gett sin dräkt en bestämd ortskaraktär.

Läs mer om den sydsamiska dräkten, vilken är den vanligaste inom den del av Sàpmi som ligger i Västerbottens län.