Den gamla liden blir Gammlia

I slutet av 1910-talet togs beslut om att iordningställa en folkpark med friluftsmuseum och idrottsplats i det som då var Umeås nordöstra utkant. Parken skulle ligga högt med utsikt över staden, och idrottsplatsen nedanför sluttningen.

Hembygdsföreningen utlyste en namntävling, vinnande förslag blev "Gamli" som skrevs om till "Gammlia" – den gamla liden eller sluttningen. Idrottsplatsen heter fortfarande Gammliavallen, och den intilliggande sporthallen från femtiotalet, numera Gammliahallen.

Tämligen omgående efter att beslut fattats började entusiastiska medlemmar i hembygdsföreningen samla in byggnader och föremål till friluftsmuseet. En förebild var naturligtvis Skansen i Stockholm.

Ladugården, Wallmarksgården, Portbyggnaden Friluftsmuseet Gammlia är en bit av Västerbotten som det kunde ha sett ut förr. Vid en första anblick ser det ut som en idyll med rödmålade stugor, husdjur och folkmusik. Vid sidan om idyllen är Gammlia också en bit samlad västerbottenshistoria, och en källa till kunskap om ett samhälle vars villkor emellanåt kunde vara hårda.

Till Friluftsmuseet Gammlia har olika sorters hus från Västerbottens län flyttats sedan starten 1921 fram till 1990. De flesta byggnaderna har sitt ursprung i jordbrukarsamhället; boningshus, bodar, ladugårdar, bagarstuga, logar och kvarnar bland annat.

Det är dock inte bara böndernas miljö som visas på Gammlia. Här finns också representanter för bland annat staden, skolan, kyrkan och de egendomslösa.