Startsida » Till er tjänst » Sofie » Historia » Del 4

…och hennes namn skall vara SOFIE

SOFIE 2
Version 2 innehöll fornlämningsregister och lanserades under våren 1994. Föremålsdelen var till stor del oförändrad frånsett mindre justeringar och tillägg. Nu tillkom också namnet "SOFIE", en akronym för "Samlingar Och Fornlämningar I Ett".

Namnet SAMBA användes i flera andra sammanhang. Syftet med namnbytet var främst att undvika varumärkeskonflikter, men väsentligt var också att få ett eget och unikt namn där ingen risk för sammanblandning förelåg.

Fornlämningsregistret genomgick till stor del samma specifikationsarbete som föremålsdelen, vad gäller struktur och fält. Funktionerna kopierades från föremålsregistret, eftersom dessa visat sig vara ändamålsenliga. Fornlämningsregistret kom av nödvändighet att bli mer komplext eftersom det skulle hantera lämningar med flera anläggningar och lämningar som sträcker sig över flera fastigheter.

Med version 2.3 försvann problemet att bläddra i ett sammansatt föremålsurval. Programmet bytte nu automatiskt blankett efter vilken föremålskategori som visades.

Under mitten av 1994 skapades också bildregistret för föremål. Vid den tiden hade också programmet 4D nyligen släppts i version 3, vilken innehöll nya möjligheter att arbeta med separata processer. Detta gav möjlighet att placera bilder i egna fönster och fortfarande ha tillgång till blankettens knappar och andra kontroller.

Den första försäljningen
SOFIE var fram till någon gång 1994 en angelägenhet endast och allena för Västerbottens museum. Alltfler besökare från andra museer fick dock upp ögonen för SOFIE. Dessutom demonstrerade museet programmet vid några tillfällen i större församlingar. Detta ledde till ett ökat intresse. Under sommaren 1995 såldes det första exemplaret till Torekällbergets friluftsmuseum i Södertälje. Senare på hösten köpte Dalarnas museum.

På grund av detta visade intresse gjordes en del förändringar i SOFIE 2 för att bättre tillgodose andras behov, bland annat skapades större möjligheter att redigera fältlistor och sätta egna namn på fält i listorna.

En klar hämsko för försäljningen var att SOFIE endast fanns för Macintosh, medan många museer redan hade en windowsbaserad maskinpark. Detta skulle emellertid komma att ändras.

3.0
Under 1995 påbörjades arbetet med att specificera fotodelen. Denna kom att bli betydligt mer komplex, med förmåga att hantera både interna och externa bilder. En specialitet blev möjligheten att lägga in nyckelord och namn i godtyckligt antal för varje fotopost. Även för denna del skedde ett omfattande specifikations- och utvärderingsarbete.

Under hösten 1995 släpptes SOFIE 3. Fotoregistret var den stora nyheten. Dessutom omarbetades färgsättningen, knappar kom till för listorna som komplement till menyerna. Funktionen att hoppa mellan register utan att stänga layouterna ut till start infördes. Fortfarande fanns SOFIE endast för Macintosh.

3.1
Ett avgörande steg togs i slutet av 1995 när museet köpte in 4D Compiler. Ett kompilerat program är betydligt snabbare än ett okompilerat, eftersom översättningen från den skrivna programkoden sker på förhand innan programmet körs.

Dittills hade SOFIE körts okompilerat, vilket krävde att 4D eller 4D Runtime var installerat på datorn. 4D översätter då varje programrad till maskinspråk under körningen. Detta gör hanteringen betydligt långsammare.

Den största fördelen var dock att vi nu kunde skapa SOFIE som en fristående applikation som inte krävde närvaro av 4D för att köras. Den utvecklarlicens som Västerbottens museum inköpte (för dyra pengar) gjorde det möjligt för museet att kompilera och distribuera SOFIE utan inskränkningar.

Det gjorde emellertid livet surt för programutvecklaren Torsten Nilsson under en tid, eftersom kompileringen ställer mycket högre krav på strikt programkod än vad som är fallet när man kör okompilerat med 4D.

SOFIE för Windows
Under sommaren 1995 annonserade ACI, tillverkaren av 4D, om en version även för Windows, med full kompatibilitet mellan Mac och Windows.I augusti släpptes den nya versionen.

Under hösten skedde ett intensivt arbete med att få SOFIE att fungera under Windows. ”Plattformsoberoende” är nämligen ett begrepp vars saningshalt emellanåt behöver modifieras. Pressen blev ganska stor mot slutet av 1995 eftersom ett antal beställningar av SOFIE låg och väntade, och Windows-versionen var lovad att anlända före årets slut.

Nu visade det sig att just den viktigaste komponenten, 4D Engine, inte fungerade under Windows. 4D Engine är i princip 4D:s "databasmotor", fristående från resten av 4D. Vid kompileringen byggs denna in i programmet och lägger till de delar av 4D:s funktioner som krävs för att köra utan att ha 4D installerat.

Inte förrän i mars 1996 anlände en fungerande 4D Engine och distributionen av version 3.1 till ett antal då ganska otåliga kunder kunde genomföras. Ganska snart kom version 3.2 eftersom det var en hel del problem med 3.1 för Windows.

Den därpå lanserade SOFIE 3.3 borde däremot aldrig ha släppts i det skick den var. Ett antal större förändringar gjordes i dokumenthanteringen för överföring mellan SOFIE IN och SOFIE samt för export och import av s k SOFIE-format. Dessa rutiner fungerade inte bra vilket resulterade i en hel del trassel med vård- och värde-register, och med namn och nyckelord för foto.

En klar förbättring i 3.3 var emellertid att sökverktygen nu kunde visas i ett eget fönster där man hela tiden såg den lista som det söktes i och som sökningen producerade.

SOFIE www
Den sedan förundersökningen förutskickade publika versionen av SOFIE hade diskuterats av och till sedan utvecklingen började. SOFIE:s historia sammanfaller i tid ganska väl med utvecklingen av WorldWideWeb och med lanseringen av Internet som ett medium för allmänheten. Många hade också ställt frågor om framtida möjligheter att lägga ut SOFIE-databaser på Internet.

Programmet Internet ToolKit, ITK, visade sig vara ett utmärkt verktyg för att realisera en Internet-version av SOFIE. Mellan januari och mars 1996 konstruerades den första prototypen.

Ett problem var då att ITK endast fanns för Macintosh, men utlovades komma för Windows. Prototypen kom att kvarstå tämligen oförändrad under ett par år och har under ganska lång tid varit museets webserver.

ARKIV-register
Under 1997 kom Arkivdelen. Denna hade då under lång tid varit föremål för utveckling. En grupp med personer från ett flertal museer deltog i specifikationerna och flera prototyper testades och förbättrades löpande.

Arkivdelen är mycket mer komplex än de andra delarna i SOFIE. Kravet att följa Svenskt arkivschema ledde till att data spridits ut på fyra huvudtabeller. Till dessa kommer tabeller för arkivbildare, handlingstyper, ämnesord, nyckelord, etc.

Kraven på registreringen av handlingar var också stora eftersom många institutioner har mycket speciella behov av registrering och sökning. Det ledde till att handlingsnivån försågs med en separat persontabell med mellanliggande relationstabell. Arkivdelen består av sammanlagt 13 tabeller med en tämligen komplex hanterings- och layoutstruktur.

nästa stycke