Forntid Samer Nybyggare

Här får du med hjälp av föremål, fotografier, modeller, miljöer och texter kunskap om hur länet blev beboeligt när inlandsisen drog sig tillbaka för ungefär 10000 år sedan. Först på plats var de nomadiserande samerna, sedan kom nybyggare med mer bofasta ambitioner.

Tre utställningsdelar i samma rum berättar om naturförutsättningar för människors liv i länet. Inledningsvis beskrivs jakt och fiske som varit viktiga genom århundradena.
Långsamt har olika kulturformer vuxit fram, forntidens kringvandrande fångstfolk, de renskötande samerna och nybyggarna har i olika skeden befolkat inlandet.

I forntidsdelen kan man ta del av de första västerbottningarnas material och arbetsmetoder.  Landhöjningens effekter på landskapet visas liksom en del lämningar som hittats längs sjöar, vattendrag och forntida kuster. Utställningen beskriver stenålderslivet med sten- och metallhantverk, keramik, bilder och ornament.


Renskötseln utvecklades under medeltiden ur äldre samiska kulturformer grundade på vildrensjakt.  Fjällhedarnas sommarbete och skogsområdets lavhedar för vinterbetet blev de viktigaste naturtillgångarna för tamrenskötseln.

En stor karta över Rans sameby visar flyttsamernas årscykel, med en tältkåta, föremål och bilder det traditionella arbetslivet och sameslöjden.

Nybyggare började från 1600-talets slut bosätta sig i lappmarken med stöd av statlig kolonisationspolitik. De kom från kusten, hade boskapsskötsel som grund i försörjningen. Att samla hö inför vintern var viktigt, även om jakt och fiske var ett absolut nödvändigt komplement. Ängar längs åar och sjöar var den viktigaste naturtillgången, där hö kunde bärgas, ofta efter att marken hade översilats så att skörden kunde bli ännu större.

Nybyggarstugan i utställningen är flyttad från Handsktummen utanför Saxnäs i Vilhelmina kommun. Familjens liv och arbete skildras runt stugan. En modell av Ammarnäs kyrkplats återger den miljö där samer och nybyggare möttes för kyrkobesök och handel.