Ångbåten Egil
Ångbåten Egil byggdes i Tyskland 1914. År 1920 köptes båten av Ume Älvs Bogserings AB för bogsering av timmer i Umeälven och till sågverken längs kusten. Timmerstockarna bands fast med kättingar bakom båten. Tack vare den starka motorn kunde Egil dra 400 meter långa timmersläp. Men det gick sakta, medelhastigheten var bara 2 knop (cirka 4 km/tim). Att köra från Umeå till ett sågverk i Ursviken, Skellefteå, kunde ta upp till 30 dygn.
Under andra världskriget hamnade Egil hos kustartilleriet i Vaxholm. Den kamouflagemålades för att användas till bogseringar och transporter. Därefter användes Egil vid försvaret i Härnösand.
År 1954 köptes båten tillbaka till Umeå av Bogseringsbolaget Gustafshög, Björkman & co. Nu kom den till användning som bogserbåt vid flottningen igen, men också för isbrytning och transporter.
Egil gjorde sin sista säsong 1977 och donerades av bolaget till Västerbottens museum året därpå. Båten stod under bar himmel fram till 1988, då den byggdes in och fick en egen utställningshall.
Egil är restaurerad till det utseende den hade omkring 1930.
English
Steamboat Egil
The steamboat Egil was built in Germany in 1914. In 1920 Ume Älvs Bogserings AB bought the steamer for towing timber in the Ume River and to the sawmills along the coast.
The logs were tied with chains behind the boat. Thanks to its powerful engine, Egil could pull 400-metre-long timber rafts. But Egil towed the rafts slowly – at an average speed of only two knots (about 4 km/hour). The trip from Umeå to a sawmill in Ursviken, Skellefteå, could take up to 30 days.
During the Second World War, Egil ended up with the coastal artillery in Vaxholm. It was disguised with camouflage paint to be used for towing and transport. Then Egil became a target-towing ship for the armed forces in Härnösand.
In 1954, Umeå repurchased the boat to once again use it as a tug for towing timber rafts and for icebreaking and transport.
After its last season in 1977, Egil was donated to the Västerbottens Museum the following year. The boat remained in the open until 1988, when it was enclosed and given its own exhibition hall.
Now Egil has been restored to the appearance it had around 1930.
