Gå till sidans huvudinnehåll
Logotyp
Jacob Gylls bilor finns bevarade i Västerbottens museums samlingar

Nytt poddavsnitt: Bödeln Jacob Gyll och dödsstraff under 1800-talet

Sorry, this entry is only available in Swedish.

I det här avsnittet tar vi rygg på bödeln Jacob Gyll för att få veta mer om dödsstraff under 1800-talet och vad dokument och föremål kan berätta. Utifrån Gylls uppdrag som skarprättare/bödel får vi också syn på en omvälvande tid.

Lyssna på Spotify

Lyssna på Vbm play

Programledaren Anna Sténs sätter sig i bilen med museipedagog Mattias Johansson, som gjort efterforskningar om Jakob Gyll och hans offer. Gyll halshögg åtminstone 13 personer i norra Norrland, och de besöker två av platserna där det skedde; Röbäck och Johannisfors. De dömda var Johan Natanaelsson från Hössjö och Lina-Stina Andersson från Bullmark.

Mattias har hittat ledtrådar i kyrkböcker, domböcker, sockenstämmoprotokoll och gamla tidningar. Jacob Gylls arbetsredskap, två skarpa bilor, finns bevarade i Västerbottens museums stora föremålsarkiv i Hörnefors. Dit åker Mattias och Anna för att titta närmare på bilorna tillsammans med Lars Trygg, som arbetar med museets samlingar.

Avsnittet avrundas vid ett rött hus på Backen i Umeå, där Jacob Gyll levde sina sista år. Familjen – Jacob, hustrun Maja Greta och fyra barn – hade förmodligen haft det ganska knapert eftersom Jacob extraknäckte som bödel vid sidan av sitt arbete som kyrkovaktmästare.

Jacob Gyll var verksam från 1836 och inpå 1860-talet. Det är en period med stora förändringar, vilket också avspeglar sig i avrättningarna. Från att ha varit något av ett skådespel blir dödstraffet så småningom mindre offentligt. Men det avskaffas inte förrän 1921.

Ta del av mer fördjupad information

Logotyp
Laddar öppettider...
Logotyp