Skogslunch – Flera tisdagar under våren
Tue 14 Mar 12:00 — Tue 30 MayAktuellt om skogen förr och nu! Under flera tisdagar denna vår kan du mellan 12 och 12.30 i Västerbottens museums Bio Abelli lyssna till forskare och miljöanalytiker från fakulteten för skogsvetenskap på SLU. Lunch finns att köpa i museets kafé före och efter föredragen, till exempel kan du äta ugnspannkaka och fruktkräm som var vanlig mat i skogen förr!
Skogsluncherna arrangeras i samarbete med SLU som en del av programverksamheten kopplad till utställningen Hur många träd finns det i skogen?
Plats: Bio Abelli, samt lunch i kafét.
Tid: 12–12.30
Alla tillfällen under våren:
14 mars
Jonas Fridman: “Sveriges skogar under de senaste 100 åren: Vad har hänt?”
Om Riksskogstaxeringen och hur Sveriges skogar förändrats under de senaste 100 åren. Hur mäter vi? Vad har hänt med trädslagen, åldern och storleken på träden? Hur har tillväxten och avverkningen utvecklats?
21 mars
Lars Östlund: “Skogen i Sverige innan första riksskogstaxeringen – vad vet vi?”
Den svenska riksskogstaxeringen ger en unikt detaljerad bild av den svenska skogens utveckling under 100 år. Men hur såg det ut innan dess? Hur mycket skog fanns det i olika delar av landet och hur såg den ut? Hur har man tänkt om skogsbrist och skogsskötsel innan 1900-talet?
28 mars
Mats Nilsson: “100 år av svensk myrforskning: Myrar – hot eller möjlighet?”
Torvbildande våtmarker, kärr och mossar, utgör ett betydande inslag i skogslandskapet. Naturliga torvmarker möjliggör ekologiska processer som bara sker i våtmarker. I slutet av 1800-talet fanns det en farhåga att svenska torvmarker hotade skogen och därmed skogsindustrin.
I dag är torvmarkerna i fokus för deras påverkan på klimatet.
4 april
Henrik Persson: “Modern inventering av skog med drönare, flygplan och satellit”
Genom att använda modern teknik med nya sensorer kan vi automatiskt och återkommande samla in information om tillstånd och förändringar i våra skogar.
18 april
Åsa Hagner: “I trädens skugga: skogsmarkernas mångfald”
Vi har aldrig haft så mycket skog som nu” sägs det. Men hur påverkas markfloran när skogen sluter sig, och vad händer om trädskiktet plötsligt försvinner?
25 april
Hjalmar Laudon: “Skogens förtrollade vatten”
Om skogens vatten och hur det har påverkats under de senaste 100 åren på grund av människans brukande av skogen och klimatförändringar.
2 maj
Marie-Charlotte Nilsson Hegethorn: “Skogen, klimatet och bränderna”
Med ett varmare klimat förväntas skogarna oftare utsättas för skogsbränder och mer intensiva bränder. Hur bra kan skogen med dess växter och markorganismer återhämta sig från framtida bränder? Vad kan vi göra för att underlätta återhämtningen? Om detta och forskning som pågår efter de stora bränderna i trakterna av Sala 2014 och Ljusdal 2018.
9 maj
Annalena Axelsson: “Urskog, naturskog, kontinuitetsskog och gammelskog
– kärt barn har många namn”
Den äldre skogen är en bristvara och i fokus för både brukande och bevarande. Det finns en rad olika begrepp för att beskriva äldre skog med ingen eller liten påverkan från modernt skogsbruk. Varför är det viktigt att känna till skillnaden mellan dessa begrepp – och hur används de av skogsektorns olika aktörer?
16 maj
Nils Henriksson: “Svamparnas roll för skogsföryngring – vad vet vi egentligen
om trädens hemliga liv?”
Om mykorrhizasvampar som kan sammanbinda trädens rötter och skapa underjordiska nätverk. Vad vet man egentligen om detta och hur kan det tänkas påverka småplantorna och vår skötsel av skogen?
23 maj
Tim Hofmeester: “Vilt i skogen förr och nu – utvecklingen av Västerbottens viltstammar under de senaste 100 åren”
Viltstammarna har gått genom stora förändringar de senaste 100 åren. En promenad i skogen kan leda till helt annorlunda upplevelser nu än då. Om dessa förändringar, hur de har påverkat samspelet mellan viltarter, och hur vi idag övervakar viltarter med viltkameror på Svartbergets försöksparker.
30 maj
Charlotta Erefur: “Hyggesfritt skogsbruk – vad är det frågan om?”
Inställningen till hur vi ska eller kan nyttja skogen som resurs har förändrats mycket under senare år. Hyggesfritt skogsbruk ger fler verktyg att samordna våra intressen runt skog och skogsbruk. Kan hyggesfria sätt att sköta skogen också bli goda exempel när vi i dialog mellan olika intressenter hittar kompromisser och banar ny väg?
