Helge Lindens minne
Konstnären Helge Linden (1897–1961) var under många år en drivande kraft i Umeås kultur- och konstliv. Han var aktiv i Västerbottens konstförening där han bidrog till utställningsverksamheten i Umeå och länet. Linden var också bekant för en större allmänhet genom sina recensioner av konst och musik i lokalpressen. Som kritiker ställde han höga krav på konstnärlig kvalitet. Han var stridbar och sökte gärna debatt; ofta stormade det runt Helge Linden.
Helge Linden hade stor betydelse för många av länets unga konstnärer – som kritiker och debattör, som förebild, stöd och inspiratör. Hans ambition var att sprida sina konstnärliga idéer. Han hade dessutom en vision om att skapa en representativ samling med svensk konst i Umeå. En sådan samling skulle stimulera konstlivet i hela övre Norrland. Helge Linden dog 1961 utan att ha fått se sin vision förverkligas. Drömmen levde dock vidare. Frågan drevs av Västerbottens läns konstförening, genom dess dåvarande ordförande Ingmar Flodström.
Ett upprop som sändes ut till konstnärer och konstintresserade 1961, resulterade i att 108 verk donerades till föreningen och att en fond bildades för inköp. Bland annat inköptes verk av Helge Lindens stilfränder puristerna Torsten Jovinge, Erik Byström och Tor Hörlin. Många konstnärer, såväl västerbottningar som andra, hedrade Helge Lindens minne genom att skänka konstverk. Bland givarna märks målarvännerna Siri Derkert, Inger Ekdahl, Torsten Bergmark, Berta Hansson, Albert Johansson, CM Lindqvist, Stig Lindberg och Sture Meijer. Inköpen, och framför allt gåvorna lade grunden till konstsamlingen Helge Lindens minne.
Stiftelsen bildas
Konstföreningen hade emellertid svårt att ensam arbeta vidare med utvecklandet av samlingen. Därför bildades 1968 Stiftelsen Helge Lindens minne av Västerbottens läns konstförening – numera Umeå konstförening – och Umeå stads – numera Umeå kommuns – kulturnämnd. Stiftelsen förband sig att »verka för utökning av konstsamlingen samt att söka tillse att den på lämpligt sätt blir tillgänglig för allmänheten«.
Stiftelsens ordförande Ingmar Flodström hade under sin tid i Stockholm knutit kontakter med en rad unga konstnärer; högklassiga verk köptes in till samlingen under 1960-talet. Flodström hade god känsla för vilka konstnärer som skulle komma att få betydelse. Konstnärer som Öyvind Fahlström, Carl Fredrik Reuterswärd, Lena Cronqvist, Ulric Samuelsson, Sivert Lindblom och Hans Viksten var några som tidigt ställde ut i Umeå, och vars verk inköptes till Helge Lindens minne.
Genom stiftelsens inköpsverksamhet har samlingen successivt utökats med representativa konstverk, framför allt från 1960- och 70-talen. Flera av Sveriges mest betydande konstnärer finns representerade med centrala verk i samlingen Helge Lindens minne. Peter Dahls målningssvit »Kalles dröm« från 1971 målades som ett inlägg till försvar för konstens yttrandefrihet. Lars Hillersbergs »Karneval« från 1958 är ett tidigt svenskt exempel på popkonst. Anna Sjödahl som var en förgrundsgestalt för konstnärer med feministisk agenda, skildrar kvinnans vardag i »Barbros drömmar« från 1973. Atti Johansson och Lena Cronqvist engagerade sig i kampen mot miljöförstöring medan Albert Johansson undersöker maskinernas inverkan på människan. Andra guldkorn bland många i samlingen är verk av Lena Svedberg, Lage Lindell, Marie Louise Ekman och Torsten Renqvist.
Önskeverket
I slutet av 1970-talet började förvärvstakten minska och det är en tendens som fortsatt eftersom konstpriserna har stigit på ett helt annat sätt än anslagen. I slutet av 1980-talet omfattade samlingen drygt 300 verk som framför allt speglar 1960-talets svenska konst. För att stärka representationen av 70- och 80-talsverk lanserades idén om »Önskeverket« vilket resulterade i en utställning med samma namn på Bildmuseet i Umeå 1988. Ett tjugotal konstnärer, som stiftelsen tyckte borde ingå i konstsamlingen, inbjöds att visa varsitt verk. Med stiftelsens egna ekonomiska resurser och med sponsormedel köptes 13 verk in av bland andra Max Book, Endre Nemes, Kent Lindfors och Britt Ingrid Persson, BIP.
Året därpå överfördes konstsamlingen »Ingmar Flodströms Minne« – med verk av bland andra Hans Viksten, Carl Fredrik Reuterswärd, C Göran Carlsson och Olle Carlström – från Umeå kommun till stiftelsen.
I senare tid
I början av nittiotalet reducerade Umeå kommun sitt bidrag till stiftelsen, varigenom inköpen till konstsamlingen minskade markant. En insats för att öka samlingens bestånd av konst från nittiotalet gjordes ett par år senare genom att kommunen »dubbelregistrerade« 13 verk som ingående i både Stiftelsen Helge Lindens minne och kommunens konstsamling. Bland dessa märks konst av Per Enoksson, Elisabet Oscarsson, Ola Billgren, Maria Lindberg och Sophie Tottie. Vid den tiden omfattade konstsamlingen 435 verk, en tredjedel grafik, en tredjedel målningar och en tredjedel skulpturer, teckningar, akvareller och collage.
Konsten från 2000-talet är företrädd av bland andra Linn Fernström, Victoria Andersson, Mats Caldeborg, Nic Langendoen och Anders Sunna. Konsthögskolan i Umeå är representerad av de tidigare eleverna Per Enoksson, Lisa D. Manner och Jenny Carlsson.
En tredjedel av samlingen består av grafiska verk där bland annat Lennart Rodhe, Öyvind Fahlström, Torsten Renqvist, Channa Bankier, Hans Wigert, Madeleine Pyk, Anna Sjödahl, Max Walter Svanberg och C.O. Hultén finns representerade.
Västerbottens museum var från början förvaltare av konstsamlingen. Efter Bildmuseets tillkomst övergick förvaltningen dit 1982. Från 1995 är det åter Västerbottens museum som ansvarar för konstsamlingen. Många av verken i samlingen är utlånade och deponerade i olika offentliga lokaler. De lånas också ut till andra museer för tillfälliga utställningar. Många verk har under åren lånats ut till stora retrospektiva utställningar över svenska konstnärer.
Gåvor och donationer
Har du konst du vill du skänka till samlingen?
Stiftelsen Helge Lindens minne tar tacksamt – och efter omsorgsfullt övervägande – emot verk av svenska yrkesverksamma konstnärer, utförda efter 1945. Tveka inte att ta kontakt med museets konstantikvarie Suzanne Steneberg.
