Bagarstugan

Till många gårdar i länet hör en bagarstuga med bakugn. I norra Sverige bakade man förr två gånger om året, en gång på hösten och en gång på våren. Dessa storbak tog flera dagar i anspråk. Vanligast över hela länet var det ojästa kornbrödet. Det åts ofta som ”bryta” i småbitar i fil eller mjölk, eller uppblött i köttbuljong som ”blöta”. De lövtunna brödkakorna av kornmjöl höll i flera månader när de förvarades torrt. Till jul bakades ”söttnekaka” om man hade tillgång till rågmjöl.

Bagarstugan på Gammlia kommer från Tväråmark i Sävar socken och påstods vara cirka 300 år gammal när den förvärvades 1930.

Konstruktion

Byggnaden är en envånings timrad enkelstuga, så kallad ”sexknytt”, med storstuga och en mindre kammare. Grunden är av betong med inmurade naturstenar som efterliknar en stengrund. Fasaden består av stående röd slamfärgad locklistpanel. Sadeltaket är täckt med pannplåt och rund takved ovanpå plåten. Det finns två putsade och vitfärgade skorstenar. Byggnaden har fem tvåluftsfönster med mittpost och en gulmålad dörr med liggande panelbrädor. Kammarens väggar är lerklinade och stänkmålade. I storstugan finns en bakugn av tegel och i kammaren en öppen spis.