Samiska visten
Redan när friluftsmuseet Gammlia befann sig på planeringsstadiet i slutet av 1910-talet fanns beslut om att också det samiska kulturarvet skulle vara synligt på området. Men det skulle komma att dröja ungefär 90 år innan ambitionen förverkligades. Numera finns på friluftsmuseet tre samiska visten, boplatser, som byggts efter förlagor i Västerbotten – sydsamiskt, skogssamiskt och nordsamiskt.
I äldre tid förutsatte de renskötande samernas livsform visten på flera platser eftersom man följde renen på dess flyttningar mellan fjällen och kustområdet. Det traditionella kåtaboendet är sedan första hälften av 1900-talet i det närmaste övergivet.
Dagens renskötare har i stor utsträckning permanenta boenden inte minst tack vare modern teknik vad gäller transporter och flyttning av renarna. Några av de få visten som fortfarande finns i länet vårdas på plats och i stället för att flytta dem till Gammlia valde man att bygga nytt efter äldre förebilder och med traditionella metoder.
Byggnaderna på de samiska vistena uppfördes inom EU-projektet ”De nordliga kulturtraditionerna” 2008–2011. I mars 2011 invigdes hela visteområdet.
