Nordsamiska vistet
Byggnaden uppfördes inom EU-projektet ”De nordliga kulturtraditionerna”. I mars 2011 invigdes hela visteområdet.
Bågstångskåta, nordsamisk form
Den nordsamiska bågstångskåtan på Gammlia uppfördes 2010 efter förlaga från ett viste vid Gausjosjön i Storumans kommun. Vistet från 1930-talet, som användes fram till sextiotalet tillhör flera familjer inom Umbyns sameby, bland andra den nordsamiske renskötaren Olle Omma med familj. Anders Utsi som var dräng hos Omma, byggde en egen kåta i Gausjosjö vilken är förlagan till den nordsamiska kåtan på Gammlia.
Konstruktion
Grunden är en grusbädd med en stenfot av skiffer mot vilken bågstängerna och björkslanorna vilar. Stommen i byggnaden är två par krumväxta avbarkade björkstammar som bildar en bågform. Det är storleken och formen på dessa bågstänger som avgör måtten på den färdiga kåtan.
Bågstängerna är förbundna genom en tvärliggande så kallad grytås, som är fästad i hål i stängerna. Mot bågstängerna står slanor som följer bågarnas profil och bildar väggarna till kåtan. I mellanrummet mellan bågstängerna når slanorna endast till fönstrets underkant på ena sidan och på den andra sidan är dörröppningen. Ytan ovanför fönstret består av tvärgående liggande slanor som följer bågformen och bildar en mjuk övergång från vägg till tak. Denna avrundade form som taket får av de tvärgående slanorna i mellanrummet mellan bågstängerna skiljer den nordsamiska kåtan från den sydsamiska som har ett mer tillspetsat tvärsnitt.
I mitten av taket finns det traditionella rökhålet, här igensatt i och med att en vedspis används till uppvärmning. För att isolera kåtan mot fukt har näver lagts på slanornas utsida och ovanpå det ett tjockt värmeisolerande torvlager. Torven är travad vinkelrätt mot väggen som tegelstenar ovanpå varandra med gräsytan nedåt. Detta är också en skillnad från den sydsamiska kåtan där torvbitarna läggs parallellt med väggen i två lager med gräsytorna mot varandra. När fönster började brukas var det avståndet mellan bågstängerna som avgjorde fönstrens storlek och dess form. Genom att kåtans väggar lutar inåt och fönstren ska vara lodräta skapas det fönsterkupor med flackt lutande tak och små triangulära väggfält på sidorna av fönstren. Fönsterkupornas tak och väggar är gjorda av råspontat virke.
Ingången följer samma princip som fönstren där kupans sidor når ända ner till marken, varigenom en farstu bildas. Dörren är gjord av liggande råspontade brädor som spikats fast i en ram av reglar. Denna konstruktion som kåtan har med fönster och dörrar är ett sent inslag i den nordsamiska byggnadstraditionen. Äldre kåtor har en dörr som är relativt smal och gjord av tunna brädor i liv med den lutande väggen av kåtan.
Mer att läsa:
