Gå till sidans huvudinnehåll Gå till sidans meny
Logotyp

Sydsamiska vistet

Förebilden till det sydsamiska vistet på Gammlia kommer från Sigvard Klemetssons Suksaseviste nordväst om sjön Voukarn i Vilhelmina kommun. Detta viste beboddes av Klementsson fram till och med dennes död år 2009. Kåtan är en bågstångskåta som byggts med stänger av naturligt böjda björkstammar .

Kåtan

Den sydsamiska kåtan är en bågstångskåta som byggts med stänger av naturligt böjda björkstammar och med isolerande väggar av näver och torv. Sådana böjda björkar kan man finna i en ravin, där snön har tyngt ned nederdelen av stammen så att trädet har vuxit som en krok. Det är storleken och formen på dessa bågstänger som avgör måtten på den färdiga kåtan. Benämningen bågstångskåta avser den bärande konstruktionen, det finns också klykstångskåta, kåta med takstolskonstruktion, timmerkåta med flera. Benämningen torvkåta syftar på hur kåtan är täckt. De finns det bågstångskåtor täckta med näver.

Konstruktion

Den sydsamiska kåtan på Gammlia har en grusbädd med stenfot av skiffer som grund, mot vilken bågstängerna och björkslanorna vilar. Stommen i byggnaden är två par krumväxta avbarkade björkstammar som bildar en bågform. Bågstängerna är förbundna genom en tvärliggande så kallad grytås som förts igenom hål på båda paren av stängerna. Grytåsens ändtappar vilar i en stötta med klyka i toppen, detta stödben är placerat i bakre delen av kåtan, sett ifrån dörren. Ändtapparnas funktion är att bära både stödbenen och dörrposten. För att stärka förbindelsen mellan bågstängerna har två tvärgående bågstångsstag satts in, som är placerade ett stycke ovanför halva kåthöjden. Den inre väggen är tillverkad av rakvuxen björk som täckts på utsidan med näver av björk. Utanpå nävern har sedan torv lagts som utgör ytterväggen av kåtan tillsammans med stabiliserande björkslanor, placerade med jämna mellanrum.

Stolpbod

Stolpboden är ett förråd där mat, verktyg och kläder förvaras. Stolpkonstruktionen skyddade matförrådet från djur. Efter stolparnas form kallas boden ofta gåsfotsbod.

Konstruktion

Stolpboden är en omålad timmerbyggnad i furu. Stolparna som bottenbjälkarna vilar på är av gran som har ryckts upp ur marken med hjälp av en skogsmaskin. Sedan har mindre rotdelar avlägsnats medan de kraftigare liksom stammen barkats medan trädet var färskt. Stolparna har stått på torkning ett antal månader innan de ställdes på plats, det för att minska krympningen av de fyrkantiga tappar som höggs ut i toppändorna av stammarna som bottenbjälkarna ligger på. Bottenbjälkarna består av två halvor av en kluven stock som barkats och putsats. På dessa bjälkar har sedan timmerhuset byggts, av bilade stockar med raka knutar, och omvänd stockriktning för varje nytt varv. Taket består av plankor som är spikade i takåsen och i översta väggstockarna. Takplankorna är täckta med näver och torv, samt två inpassade slanor med en kraftig böjd grenstump i den nedre ändan på vartdera takfallet som hjälp till att hålla torven på plats. Stolpbodens dörr är en plankdörr med tvärgående slåar på insidan och grindgångjärn som fäster i gåten. Stegen upp till dörren är en ålderdomlig typ i form av en rundstock med uthuggna trappsteg. Vanligtvis är inte stegen permanent som i detta fall utan kunde flyttas och läggas under boden.

Gethus

I gethuset hölls för getterna i skydd över natten. Gethuset är en mindre rundformad, timrad bågstångskåta med torvtäckning utan fönster.

Kontakt och information

Urban Gelfgren

Avdelningschef: Besöksmålet
090 20 20 352
urban.gelfgren@vbm.se

Logotyp
[mbhi_location="ordinarie tider vbm"]
Logotyp