Gå till sidans huvudinnehåll Gå till sidans meny
Logotyp

Storhässjan

I Västerbotten var det vanligt med storhässjor som torkställningar och förvaringsplatser på de större gårdarna. En sådan hässja kunde härbärgera hela kornskörden. Hässjorna byggdes höga, med tak som skydd mot regn.

När kornet mognat var det dags för skörd. Männen slog kornet med lie och kvinnorna gick efter och samlade ihop kornstråna till kärvar som hängdes på hässjans stänger nedifrån och upp, ofta med kornaxen inåt för att minska risken för väta vid regn. Hässjans brädklädda golv gjorde det möjligt att samla ihop nedfallna korn.

Hässja nummer två

Gammlias kornhässja byggdes 1961 och är en kopia av den hässja som 1927 flyttades till friluftsmuseet från Ytterhiske i Umeå, men som revs på grund av rötskador.

Kornhässjan på Gammlia är en så kallad dubbelledad och glest byggd hässja med plankgolv. Den har ett sadeltak av brädor över ett brädrote. Grunden består av hörnstenar och stommen av timmer med stolpar och stöttor.

Storlekens betydelse

Storleken på hässjan berättar om hur rik ägaren var. Ju större hässja desto rikare gård. Unga män på friarstråt fick ofta rådet att gå förbi alla gårdar med färre led i hässjan än sju. Fler än sju innebar att familjen hade en stor och rik gård. I en sådan gård var det lämpligt att framföra sitt frieri.

Hör folklivsfanatikern Job Andersson berätta om byggnaden:

Kontakt och information

Urban Gelfgren

Avdelningschef: Besöksmålet
090 20 20 352
urban.gelfgren@vbm.se

Logotyp
Museet är inte öppet idag
Logotyp